vem är det värst för?

Jag vet inte riktigt varför jag måste tänka att det blir värst för någon, just nu bara måste jag det. Förut så trodde jag att det skulle bli värst för mig, jag är ju den som blir lämnad kvar och ska fortsätta leva det gamla livet. Men nu tycker jag istället att det är ganska skönt att vara kvar, jag har ju min stad, min lägenhet samt familj och vänner nära. Det känns som att det hade varit värre att vara den som ska börja om, ny stad, ny lägenhet och långt borta från familj och vänner. Även om det säkert medför mycket roligt också.